Igår för ett år sedan, den 30 juli

var vi på äldsta dotterns bröllop. Samma kväll blev jag mormor för första gången. Kan ni fatta, vilken dag.
Firade Ingrid igår. Hon åt tårta själv, med god aptit.
Ett kort hade jag gjort till henne. Skissen har jag fått av Lene.  På fotot jag satt på framsidan är Ingrid bara ett par dagar gammal. Sover gott på min arm:))
Det var roligt att göra detta kort efter Lenes vikning. Nu mina kära vänner ska jag hämta mellandottern Malin. Vi ska äta frukost, sen träna. Ha en bra dag och hoppas solen tittar fram även hos er.

Vilka soliga fina dagar det blev, bara jag började jobba:)

Men idag och imorgon är jag ledig, för att sen göra helgen. Idag har vi målat baksidan på huset och klippt gräset.
Läste hos min vän Lotta hur tråkigt det var att sticka 2 lika sockor. Det tycker jag också, men har lovat mig själv att NU ska det bli ett par.Så här är beviset. Ett par vita till det nya lilla barnbarnet i oktober, och ett par till Ingrid.
Ett kort håller jag på med. Men det får ni inte se ännu, är till Ingrid som blir 1 år på måndag.
Nu ska jag lägga upp och sticka ETT PAR sockor till hi hi. Ha det bra.

Hemma efter några dagar i Malung.

Tanken var att det skulle bli hela veckan, på dansbandsveckan. men först var det begravning på måndagen.
Sen blev maken "fast" i Forsmark. Ett åsknedslag gjorde att han kom hem först på torsdag morgon.
Men vi åkte till Malung på eftermiddagen och fick sen några dagar där.
Du milde vad kallt det var. Trodde inte i juli att man kunde frysa så. Det var bara 5 grader natten till lördag. Att promenera efter dansen hem till husvagnen 2 km, i korta leggings och blus var ingen höjdare. Burr
Men nu är vi hemma och Flora ligger här tätt intill mig.
Under tiden jag väntade på att maken skulle komma hem, pysslade jag lite. Det var roligt, men den riktiga skaparglädjen har inte kommit än.
Imorgon börjar jag jobba, vardagen infinner sig.

En AWARD

har jag fått av min blogg/mail vän onkis. För att jag behöver muntras upp. Det hjälpte:) Blir tårögd över hennes vänlighet och omtanke.
Uppdraget var att ge denna  Award vidare till två bloggare och berätta lite mer om mig själv.
 
Jag är:
mamma till 4 barn.
mormor till Ingrid snart 1 år. ytterligare ett barnbarn blir det i oktober:)))))
gift med samma stora kärlek som jag träffade för 35 år sedan.
matte till hunden Flora och 4 katter.
älskar att sticka och brodera
pysslar så ofta jag får tillfälle
undersköterska på ett äldreboende
galen i ljudböcker
galet rädd för råttor
 
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
 
Då återstår det svåraste---- att ge denna award vidare till två bloggare.
Vill ge den första till:
                           Åsa- asamias scrapblogg
Hon ger mig mycket inspiration, med allt vackert hon skapar. Vill även på detta sätt tacka för ditt stöd.
 
Den andra ger jag till:
                           alla er andra som finns här för mig. Ni stöttar i denna svåra stund. Men framför allt inspirerar ni med allt ni skapar. Hjälp och råd i mitt eget pysslande.
 
 
 
 
 
 
 
 

Vill på detta sätt tacka er,

för inlägg i bloggen, mail, kort och paket.  Jag har försökt skriva ett tack i era bloggar, men kan ha glömt någon. Så därför tackar jag er alla här. Ni är och har varit ett underbart stöd.
På måndag ska det bli begravning. En tung dag, men jag hoppas den blir så ljus och fin som min syster ville.
Börjar känna pyssellusten komma tillbaka. Köpte igår lite nya papper och fyra nya magnoliastämplar. Jag har länge önskat mig dom. Började lite på ett kort igår:))
Ett par sockor har jag stickat. Det var längesedan jag stickade, så det var roligt. Har nu fått ett nytt mönster som jag ska testa. Tack Lotta.

Om ändå solen ville lysa.

Sitter vid pysselbordet och tittar på de nya Magnoliastämplarna, som kom i fredags. Autumn Leaves Collection 2012 heter den nya serien.
För ca 1,5år sedan ringde min syster och frågade om jag ville med på en skrattdag?? Ja visst sa jag. Nu var det scrappdag hon sa. Något jag aldrig hade tänkt börja med. Efter den heldagen var jag fast. Ångrar inte den skrattdagen:)
Efter det blev det inga fler träffar tillsammans. Ann-Christin orkade inte och då ville inte heller jag. Ville att vi skulle göra det tillsammans.
Vi pratade ofta om hur mycket vi skulle pyssla när hon blev bättre. Nu blir det inte så. Min älskade lillasyster dog i måndags morse. Jag var hos henne på söndag förmiddag. Kände sen på eftermiddagen att jag ville tillbaka, bara för att krama om henne.
Jag blev kvar tills hon somnade in. Tillsammans med hennes man, barn och våra föräldrar. det är jag tacksam för idag.
Men att det skulle kännas så här otroligt tomt, var jag inte förberedd på.
Regnet öser ner, tårarna rinner och inget pyssel i världen känns roligt. Hur den glädjen ska komma tillbaka vet jag inte.
Om du tänkt höra av dig till någon, så gör det NU. Imorgon kan det vara försent. Var rädda om er alla Kram
Min syster på "skratt" dagen

Jag gör ett litet uppehåll i bloggandet.

Besöken hos er kommer också bli mindre.
Min syster har inte lång tid kvar och jag vill vara hos henne.  Var rädda om er så ses vi så småningom.
Kram
Passar på att visa ett kort på mitt lilla barnbarn. Denna lilla underbara person gör att man orkar, trots att det är jobbigt.
 

RSS 2.0